Den kryper sakta men säkert närmare, dagarna blir kortare och kallare. jag som fryser i duschen under strilande varmvatten borde egentligen inte tycka om hösten, men det gör jag ändå. Det är en årstid som signalerar ett slut, slut på sommaren och värmen. Semestern och slappandet.
I stället börjar ansvaret, skolväskor, matsedlar och tända ljus, inte att förglömma.
Jag har aldrig haft något emot det heller, jag är en människa som gillar det där med rutiner, att saker och ting ska vara som dom alltid varit.
Men i år är jag trött. Tröttare än jag varit på många år. Det finns så mycket tankar som inte riktigt får plats där inne.
Analyseringar i massor, av allt. Saker som människor säger eller tänker kan jag vända och vrida på i dagar. Desto mer självkänslan sviktar,ju mer analysering.
Men jag har lärt mig någonting ( försöker i alla fall) att lyssna!
Har tydligen inte kunnat det tidigare =) Men nu...
Det blir även första vintern och framför allt julen utan Pappa, julen som i familjen Carlsson varit den största av största. Jag är inte där än, behöver en knuff i rätt riktning för att fokusera på morgondagen. Men snart...
Men sen.....?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar