måndag 14 februari 2011

Vän eller fiende?

När man har valt att leva så känns det som att man måste leva efter de bästa förutsättningarna, att ta hand om sig själv både kroppsligt och själsligt.
Göra saker man mår bra av både i sinne och hjärta. Smågodis hör nog inte till kategorin kroppsligt och hjärtligt, möjligtvis sinnligt men jag tror nog igentligen inte det heller. Det är gott för stunden men stunden är kort och livet ska förhoppningsvis vara längre.

Min Mamma köpte för X antal veckor sedan ett "gå" band, ett sånt där man promenerar på hemma i vardagsrummet ala Susanne Lanefeldt. Fungerar bra om man ska tro på "dom" som säger det. ( Dom är den stora frågan i det här huset, vilka är igentligen det? ) I alla fall så är mammsen lite ofärdig just nu och ärligt talat så blir hon på fyllan när hon är ute på sin promenix så det fina bandet står där och bara väntar på någon som ska få fingret ur * och ta tag i sitt stilla sittande liv.



Det kan fungera, försöker ialla fall intala mig att det ska funka.
Så från och med i morgon ska jag gå och gå men aldrig komma till dörren och verkligen lägga av med smågodiset.


Det ska vi fira med glass, hallonsås och hemkokt chokladsås, superbra för gångbenen =)
Frågan den stora är: Vän eller fiende?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar