Vi lever alltså finns vi

En begravning är inget roligt, ingen önskedröm och ett ställe man helst av allt inte vill befinna sig på. Nu går dagen D mot sitt slut och trots att man känner sig som en urvriden disktrasa så har vi nu gjort det vi kunnat. De finaste blommorna, de vackraste sångerna och alla vänner och bekanta gjorde det hela till en begravning vi lämnde tunga i sinnet men en aning lättare om hjärtat. Nu är det över, det blev som vi ville och som vi tror att pappa skulle ha velat ha det. Det finns ingen väg tillbaka men gropig stig framåt. En stig av bra och dåliga dagar, ljusa nätter och dystra mornar.
Vi lever alltså finns vi!

I morgon är en ny dag och jag, ystra syster och lilla mamma har tänkt spendera den i Piteå, den bästa svägerskan man kan ha har lovat att ta med mina älskade gryn till landet för att titta på kossor och traktorer =)
Supertack Nina, för att du finns och är just min svägerska !

Fredagsmys måste man ha även om dagen varit mörk och dyster, lite hemmagjord vaniljglass kanske kan pigga upp?


Kramas ofta!