Molly har haft tjejdag idag!
Jag fyllde bilen med fnittrande flickor och släppte av dom på bio, fyllde famnarna med popcorn, läsk och godis. Såg till att de satt bekvämt och lämnade dom med Frost på den stora vita duken.
Själv tråcklade jag mig upp för den långa trappan till Waynes Coffee där jag snabbt insåg att ungefär halva Skellefteå hade samma tanke. Jag fick mig tillslut ett bord där jag avnjöt en cookie med choklad och pekannötter och en stolor kopp varm choklad. Lite surrande med en fin vän och den senaste romanen av Nora Roberts så gick två timmar i snabb takt och sen var det bara linka ned för trappan igen, stoppa in samma fyra flickor i bilen igen och köra hem dom igen.
Det var Mollys bästa kalas någonsin, det brukar låta så varje år men filmen hade tydligen varit riktigt bra och att få sitta själva som stora tjejer gör det var månadens höjdpunkt.
Med uttrycket små barn små problem kan man väva in mycket. Molly är inte i en enkel ålder, det är mycket känslor i en liten kropp. Att ibland vara väldigt medveten och eftertänksam, tankfull och vuxen i sitt tänkande föra att i nästa stund bli liten, småaktig och i allmänhet tycka att livet är orättvist.
Att försöka stötta och peppa i det längsta, finnas till och vara närvarande. Kramas och kräva, gärna i samma andetag och ibland bara helt enkelt sitta ned och vara en stund.
Nu sitter vi i soffan, tillsammans. Med en godispåse av större mått, Yohio är på tv..... Jag väljer att inte kommentera just det, kvalitetstid är kvalitetstid oavsett utklädda spöken i synfältet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar