Ännu en helg går mot sitt slut.
En helg som gräsänka, min andra hälft har musicerat i dagarna två och väntas hem inom en snar framtid. Efter en vecka med flera kvällar själv med barnen så känner jag en en väldig övertygelse om att det finns en anledning till varför man är två om föräldraskapet.
Det har ingeting att göra med att barnen skulle vara besvärliga eller extra gnälliga/jobbiga bara för att jag är själv med dom. Det är snarare det att jag inte har armar och talförmåga för att räcka till för alla tre samtidigt och på något vis så är behovet som störst efter kl 19.00
Söndagskvällar innebär också läxläsning, packning av väskor, kvällsfika och allmän måndagsångest.
Jag har tidigare gett en stor eloge till er som är ensamstående, well här får ni en till!
Foto : Pär Hedlund
Ända sedan semestern så har vi haft total kontroll på maten, handlingslistor, matplanering, förberedd lunch, smoothie, fröknäcken mm.
Den senaste veckan har spiralen vänt åt ett annat håll, det började med ett enormt godis-sug i slutet på förra veckan och har sedan dess eskalerat. Precis som det alltid gör. Hand i hand med den dålig maten kommer det dåliga humöret, det icke existerande tålamodet och förmågan att inte orka något vettigt under dagarna.
Det ena ger det andra och i mitt fall så räcker det med en frukt eller en chokladbit för att det ska gå alldeles åt pipsvängen!
Men då kommer jag tillslut kommer jag till insikt, ibland ska jag långt ned i spiralen innan jag kommer dit och ibland räcker det med en kortare sväng. Den här gången räckte det med 10 dagar så i morgon är jag tillbaka på ruta ett igen. Jag är så less på de där jäkla rutorna och det är nog för att de aldrig tar slut ni vet. Man kommer sig aldrig i mål menar jag, vad nu målet skulle kunna var i världen av rutor men det är ändå frustrerande när en sketen mandarin gör allting förgäves.
Jaja, nu har jag grottat ned mig nog för en kväll i elände av ensamstående föräldraskap och sötsaker.
Ibland kanske måndagar kan vara en befrielse, en nystart, en början eller i det här fallet - ett slut!
I går tog oktober månad slut, vi går med stora steg mot julen och allt det som hör till.
Jag googlar julklappar i sinne och funderar så det knakar på vad Måns ska få i julklapp i år..
Vad Molly egentligen behöver och vad jag själv önskar mig.
Jag brukar köpa mig en egen julklapp varje år, 2015 blir det återställningstapet och färg!
Inte vilken färg som helst utan Kalklitir i den vackra färgen Antique Rose.
...och sedan ska jag måla en jäkla massa möbler, typ massor med möbler!
En sak jag just kom på att jag önskar mig är denna skönhet
Ett armband i återvunnen koppar från
yawamaofsweden.com
