Tyst, så tyst

Det är det i mitt hus i kväll, P har tagit barnen med sig på AIKs första isträning ( jo jag vet, hjärntvättade blir dom ) och jag är alldeles alldeles ensam hemma.

Halleluja!!

Det händer aldrig, och nu menar jag verkligen aldrig så faktiskt tycker jag det är himla skönt. Att bara få sitta här i lugn och ro med en kopp te och en muffins, det kallar jag kvalitetstid!

Vad är kvalitet för er?

Jag hade tänkt dela med mig av det goda muffinsreceptet.

Muffins för folk i farten.

12 st

3 dl fulkornsdinkel mjöl

1 dl fiberhavregryn

½ dl hackad mandel eller solrosfrön

1-2 mk honung

2 tsk bikarbonat

½ dl russin

½ dl olja

1 dl vaniljyoughurt eller 1 dl vanlig + 1 tsk vaniljsocker

1 dl kallt kaffe

2 stora mogn bananer, mosade

2 uppvispade ägg

1 tsk kanel

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, häll på olja, youghurt och kaffe, tillsist bananerna och äggen. Grädda i muffinsplåt 15-20 min i 200 grader. Ät med smör och ost! Mums

Ett perfekt mellanmål och jag tycker dom är jättegoda.

Nu funderar jag på om det är läge för en promenad eller om jag ska lägga mig på soffan en stund? Vi får se, först måste jag hänga tvätt. Den följde tyvärr inte med på isträning...

Jag överlevde..

Den första måndagen, med sinnet och livet i behåll.

I morgon är det tisdag.

Det här med ångest vecka..

Är ju lite svårt att ha när man bara är ledig en vecka, att gå och ha ångest hela tiden känns lite meningslöst om ni förstår vad jag menar. Men nu är det bara två underbara dagar kvar innan allvaret börjar igen. Vi har haft en supervecka, jättefint väder, bra humör på både föräldrar och barn gör att allting går så mycket lättare.

Vi har bland annat målat klart, det grå kring fönster och dörr, knutar och räcken. Måns skåp är äntligen färdigt och ställt på plats, ska försöka ta en bild och visa så fint det blev.

Vi har badat på vitbergsbadet och ätit hamburgerlunch på MAX, varit på loppis på travet, fikat på Stigs och fått tag på fästen till ledstången! Trevligt folk har varit på besök titt som tätt. Torsdag kväll var vi fyra-barns föräldrar så vi pysslade och spelade spel en hel kväll.

Slutligen har vi i afton firat min fina farfar som i dag fyller 86 år, det vill jag också bli när jag blir stor =) Vi har ätit surströmming och jag provade faktiskt läckerheten i mjukt tunnbröd med potatis, dill, lök, creme fraiche och WB-ost. Det ni! det satt som en smäck.

I morgon bär det av norrut, pite får besök från morgon med frukost picnic och sen en sväng på teknikens hus tillsammans med fina kusinerna. Söndag bör det nog storstädas, vi får väl se om ångesten kanske infunnit sig och ni hittar mig liggandes under en sten, jämrandes... men så länge det är städingen som blir lidande så gör det inte så mycket, den är ju kvar när ångesten inte är det!

Ha en superskön helg allihopa!

Middag.

Middagsgäster i dag med grillat på menyn, herregud så gott.
Att sen få avsluta kvällen med en bit butterkaka från det lokala kafeet var verkligen pricken över i:et.

Nu sitter jag här och ska försöka söka rätt på fästen till våran ledstång i trappen, lättare sagt än gjort det blir alltid fel mässing färg på alla vi tittat på...

I morgon fortsätter semestern med lite målningsarbete och nya blommor i blomlådorna. Jag anar höstmys liggandes runt knuten =)

Njuter!

Hoppas ni gör likadant!

Lite gammalt blir nytt.

Efter en intensiv helg både i inköp och försäljning så blev det ilte "pynt" av det hela.

Nu njuter vi av de sista sommarveckorna, ledighet stundar och jag hoppas mina barn inte slår i hjäl varandra. Det har varit lite mycket av den varan de senaste dagarna.

Nu myser vi till Blixten Mqueen, fikar i soffan och tänder lite ljus.

Puss och kram

En tanke med vinden

Måns: Du mormor kan du köra bil?

Mormor: Näe Måns, mormor kan inte köra bil.

Måns: Det är väl inte så svårt, bara köra och svänga lite grann. Men du kan väl cykla?

Mormor: joo, cykla kan jag mer eller mindre i alla fall.

Måns: Men morfar kan köra bil?

Molly: Morfar Kunde köra bil.....

Mormor: Ja, morfar han kunde köra bil han.

Molly: Men nu finns han inte mer...

Måns: näe, nu finns han inte och då kan han inte köra heller. Men du mormor det gör inte så mycket för nu kan han flyga.......

Att man kan älska sina barn så mycket!