Onsdag

När saker och ting inte blir som man tänkt sig..
Stenen togs ut, slangen plockades bort, vi fick åka hem och även om jag inte kände mig tipp topp så var vi på väg åt rätt håll. Trodde jag i alla fall!
Väl hemma så insåg jag att ju närmare helgen kom så blev jag inte friskare, snarare sjukare.
Ett besök på vårdcentralen under fredagen bekräftade detta, en crp på 81 och rikligt med vita blodkroppar i ett urinprov.
En fin liten infektion som bosatt sig i min redan mycket trötta kropp. En ny sväng antibiotika och sen var karusellen i gång igen.
Akutmottagning, allergisk chock (inte bara en reaktion den här gången) adrenalinspruta, antihistamin och annat smått och gott.
Ny antibiotika och hem igen för att förhoppningsvis råda bot på detta en gång för alla.
Men nej.

Igår kom odlingssvaret och med fyra resistenta antibiotika så fanns det bara en kvar, en som innebar att amning inte är att tänka på om vi inte vill att Harry ska växa upp med randiga tänder!
Det har vi beslutat oss för att vi inte vill så nu äter han flaska för allt vad han är värd och själv känner jag att Dolly Parton kan slänga sig i väggen. Men jag blir frisk, nu har jag tänkt det på riktigt och Harry slipper alla läbbiga bieffekter av allt jag stoppar i mig i tablettform.

Jag grinade mig igenom hela gårdagseftermiddagen innan beslutet landade och jag insåg att det finns inget annat val.
Han kommer inte att växa upp till massmördare för att han inte får bröstmjölk och det känns väl ändå rätt skönt!

Vad jag har insett under den här resan är att kroppen är ett tempel och min är just nu ett litet fallfärdigt skjul på gränsen till undergång, det kanske låter dramatiskt men fy sjutton vad fem veckors antibiotika kan göra skada, lägg till en graviditet med hemsk foglossning, förlossning, hormoner, njurstenar, smärtstillande i kolossala mängder och frånvaron av både mjölkprodukter och ägg i kosten. Jag har i stort sett levt på skinkmackor och det bygger man minsann inget palats av!

Att lära sig göra saker för själen och morgondagen, att ha en stabil grund att stå på när stormen dundrar på som värst och att ta hand om sig själv inifrån och ut det tänker jag dra lärdom av.