Vi förlorade en av våra katter igår, den lilla damen som vi fick stifta bekantskap med förra hösten. En liten och mycket sprallig tös som under året som gått gjort av med alla sina nio liv och förmodligen ett par till innan hon för sista gången sprang ut framför en bil och inte vaknade mera.
Vi har gråtit på alla sätt som en familj kan göra just detta, gett henne en plats att sova på under ett träd med hennes namn skrivet och nu är det bara låta dagarna gå och ge tårarna plats när de kommer.
Många kan tycka att det var just bara en katt men oavsett djur eller människa så är det något som försvinner och rycks bort, något man inte hunnit ta farväl av och detta något lämnar alltid saker efter sig. I detta fall två små matskålar och en och annan mjuk pysselboll som hon älskade att leka med.
Vändningar som sagt...
På en måndag, en jäkla skit måndag som så många andra..
Nu samlar vi ihop bitarna tillsammans med barnen och kramar varandra lite extra, för även om hon bara var en katt så var hon våran.
Klart det blir sorg i huset även om det handlar om en katt. Djuren tar ju en egen plats i familjen. Så tråkigt att det gick så för henne, Klokt att krama varandra lite extra.
SvaraRadera